Efterdyningar

11 April 2025

Utvecklingen på Asiens börser har varit tudelad, präglad av en modest uppgång i Kina, medan Japan och Australien pressades av eftertankens insikter. Shanghais CSI-index noteras upp 0,35 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 1,2 procent, Sydneys ASX-index ned 0,82 procent och Tokyobörsen Nikkei-index ned procent 2,96 procent.
 
De amerikanska statsobligationsräntorna med lång löptid har stigit cirka 10 punkter och korträntorna har backat marginellt. Tioåringen noteras upp 12 punkter à 4,42 procent och tvååringen sjunkit tre punkter till 3,85 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,42 procent och tvååringen 1,85 procent.

Dollarn har backat hela 300 pips till 1,1280 mot euron, respektive 290 pips till 143,90 mot yenen. Kronan har stärkts 13 öre till 9,79 mot dollarn, men tappat 13 öre till 11,07 mot euron. Oljeterminerna har backat. Brentkontraktet handlas à 64,05 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 60,00 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 28,13 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter]. 
 
Analytiker oroas över effekterna av president Trumps tullpolitik, trots den 90-dagarspaus som han aviserade i onsdags kväll. Presidentens beslut att höja tullarna på kinesisk import till 145 procent har trappat upp tullkriget. “De upprepade förändringarna i president Trumps tullhållning har underminerat investerarnas förtroende för den amerikanska regeringen och ekonomin“, sade Carol Kong, en strateg på Commonwealth Bank of Australia, till Bloomberg News. “Försäljningarna av amerikanska aktier, obligationer och dollar tyder på att marknadsaktörer omfördelar sina portföljer från tillgångar i amerikanska dollar“, tillade hon.
 
En faktor som bidrar till att tynga dollarn är att kärn-KPI i USA endast ökade med 2,8 procent i mars, enligt senaste mätningen. Väntat var 3,0 procent. Mars-utfallet far det lägsta sedan på fyra år och ökade förväntningarna på att Federal Reserve ska inta en duvaktig hållning. Chicagos Fed-chef Austan Goolsbee sade igår att förhöjd osäkerhet i samband med aggressiva handelstullar talar för en avvaktande inställning till penningpolitiken. “Jag tror inte att man ska begränsa sina valmöjligheter – vare sig höjningar, sänkningar, eller avvakta –  men under nuvarande omständigheter, då det finns många stora frågetecken, är det mer som att vi behöver vänta och se hur dessa saker blir lösta“, sade Austan Goolsbee, enligt Reuters. Kollegan i Boston, Susan Collins, sade att Federal Reserve fortfarande kan komma att sänka sina styrräntor senare i år, men tulldriven inflation skulle kunna försena ytterligare sänkningar. “Förnyat pristryck kan försena ytterligare normalisering av politiken, eftersom det behövs förtroende för att tullarna inte destabiliserar inflationsförväntningarna“, sade Collins enligt ett förskrivet tal vid Georgetown University i Washington.
 
På det europeiska makroschemat står definitivt KPI från Tyskland och Spanien och från Storbritannien BNP och industriproduktion för februari. Här hemma riktas blickarna mot det definitiva inflationsutfallet för mars.  SCB:s preliminära beräkning visade att KPIF (KPI med fast ränta) sjönk med 0,5 procent i mars jämfört med föregående månad, och steg 2,3 procent jämfört med samma månad föregående år. Väntat enligt Infronts prognosenkät var en nedgång med 0,2 procent jämfört med månaden före och en ökning med 2,7 procent jämfört med samma månad föregående år.  I eftermiddag publiceras USA-data över PPI för mars och preliminärt Michiganindex för april.

De europeiska indexterminerna har avancerat inför börsöppning. Londons FTSE-index noteras upp 0,9 procent, Tyska DAX-index upp 1 procent, franska CAC-index upp1 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,5 procent. 

Nyheter från kvällen

 – BARR. Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr lämnar sin post till sommaren. Beskedet kommer efter DI:s granskning av Pensionsmyndigheten miljardinvestering i Heimstaden Bostad, som gjordes när Barr var chef på myndigheten. (DI)
– OSÄKERHET. Flera av landets företagsledare varnar för en fortsatt stor osäkerhet efter Trumps tullpaus. Tom Erixon, Alfa Lavas vd, sade efter ett möte med regeringen att hela näringslivet nu kommer att sitta och vänta i ett kvartal på vad som ska komma efter det här. (DI)
– KRÄVER UTREDNING. Två demokratiska senatorer krävde på onsdagen att all form av insiderhandel som kan ha skett på börsen i spåren av president Trumps tullbesked måste utredas grundligt. (SvD)
– MALMSTRÖM. Cecilia Malmström, som var EU:s handelskommissionär förra gången Trump var president, säger att motståndet i den amerikanska kongressen ökar och att Trump nu pausar tullarna är åtminstone en tillfällig seger för förnuftet, enligt henne. (SvD)
– SKOGEN. Redan om två år kan Sverige tvingas ta till drastiska åtgärder, som kraftigt höjda bränslepriser, för att ha en chans att nå EU:s klimatmål. I dag klarar den svenska skogen inte EU:s klimatmål. (DN)
– LÄMNAR. Bridget Brink, USA:s ambassadör i Ukraina sedan tre år tillbaka, lämnar sin post i förtid. Det rapporterar amerikanska medier. Hon tillsattes av Joe Biden och har varit en stark förespråkare av det amerikanska militära stödet till Ukraina. Skälet till att nu hon åker hem är oklart, liksom vem som ersätter henne. (AP)
– DRÖMSTART. Golfstjärnan Ludvig Åberg fick en drömstart igår när US Masters inleddes. Svensken gick den första rundan på fyra under par och ligger delad tvåa. 25-åringen hade problem med puttningen på de första nio hålen, men fick till det mot slutet av banan. Fyra stycken birdies räddade drömmen om att överträffa fjolårets andraplats. ”Fantastiskt bra så klart”, kommenterade Åberg. Engelsmannen Justin Rose leder med sju slag under par. (TT)
– OLYCKA. Sex personer omkom när en helikopter kraschade i Hudsonfloden i New York på torsdagen. Tre barn och tre vuxna dog, enligt borgmästaren Eric Adams. En av dem var pilot, och de fem passagerarna en familj. Enligt flera medier rör det sig om Agustin Escobar, högt uppsatt chef på Siemens, hans fru och tre barn. (ABC)
– OENSE. Tullkrisens tvära kast grumlar de ekonomiska utsikterna, och svenska bankekonomer är oense om Riksbankens kommande räntebeslut. Swedbank hör till dem som ser fler sänkningar framför sig. ”Både hushåll och företag kommer att vara försiktigare och då kommer Riksbanken behöva sänka räntan”, säger bankens chefsekonomen Mattias Persson.

Bolagsnotiser

 – Mätteknikföretaget Hexagon uppger att efter en bra start på året har bolaget upplevt ett svagare finansiellt resultat än väntat i mars, som är den mest betydelsefulla månaden i kvartalet för intäkterna. Det framgår av ett pressmeddelande. “Tillväxten på de viktiga NAFTA- och Kina-marknaderna minskade under de sista två veckorna i mars, till följd av ekonomisk osäkerhet som påverkade leveranserna. De återkommande intäkterna ökade starkt under kvartalet, men motverkades mer än väl av svagare sensorförsäljning“, skriver mätteknikföretaget. Nedgången i sensorförsäljningen i mars, tillsammans med en negativ effekt om 6 miljoner euro från valutatransaktionseffekter, hade en negativ kortsiktig påverkan på den justerade marginalen, framgår det. Koncernens preliminära intäkter förväntas uppgå till 1.323 miljoner euro under första kvartalet (1.300), motsvarande en organisk tillväxt på 0 procent (3).

Notiser från marknaden

– EU kan komma att beskatta de stora amerikanska teknikbolagen om handelssamtalen med USA:s president Trump misslyckas. Det sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i en intervju med Financial Times. Enligt von der Leyen är EU berett att sätta in sina mest kraftfulla handelsåtgärder och kan komma att lägga avgifter på amerikanska digitala företag om förhandlingarna med Trump misslyckas med att avsluta hans tullkrig mot Europa. EU-kommissionens ordförande sade att EU skulle söka ett “fullständigt balanserat” avtal med Washington under Trumps 90-dagars paus i att tillämpa ytterligare tullar. Men hon varnade samtidigt för att hon var redo att dramatiskt utöka det transatlantiska handelskriget till tjänster om dessa samtal misslyckades, potentiellt inklusive en skatt på digitala reklamintäkter som skulle drabba teknikgrupper som Meta, Google och Facebook. “Vi utvecklar repressalier,” sade von der Leyen, och förklarade att dessa kan inkludera den första användningen av blockets anti-tvångsinstrument med kraften att slå tjänsteexporten. “Det finns ett brett utbud av motåtgärder om förhandlingarna inte är tillfredsställande,” sade von der Leyen.