Statistik rörde om

16 July 2025

De asiatiska börserna har varit blandade i kölvattnet av gårdagens amerikanska konsumentprisindex (KPI) och stigande USA-räntor. Shanghais CSI-index noteras ned 0,3 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,2 procent, Sydneys ASX-index ned 0,78 procent och Tokyobörsens Nikkei-index NED 0,04 procent.
 
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit cirka 5 punkter. Tioåringen handlas à 4,47 procent, och tvååringen 3,95 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,33 procent och tvååringen 1,77 procent.
 
Dollarn har stärkts 65 pips till 1,1620 mot euron, respektive 100 pips till 148,70 mot yenen. Kronan har tappat 11 öre till 9,71 mot dollarn, respektive 6 öre till 11,28 mot euron. Oljeterminerna har backat. Brentkontraktet handlas kring 68,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 66,85 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 39,70 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
 
Igår visade färskt KPI-statistik att den amerikanska inflationstakten, exklusive livsmedel och energi, uppmätte 0,2 procent i juni och 2,9 procent på årsbasis, vilket var under lägre än väntat för femte månaden i rad. Den oväntat svaga statistiken har väckt nya frågor om effekterna av Trumps tullpolitik och hur denna påverkar ekonomin. Inom Federal Reserve råder delade meningar om den framtida penningpolitiken. I ett kundbrev hävdade Wells Fargo att det nu finns “obestridliga bevis” att tullarna har börjat påverka konsumentbeteendet. “Konsumenterna försköt vissa inköp före tullarna i mars och april. Fordonsförsäljningen steg i mars till en nivå som inte setts sedan före pandemin, men har sedan dess minskat“, enligt Wels Fargo.
 
På senare tid har ledamöter i Federal Reserves policykommitté (FOMC) uttryckt skilda åsikter om USA:s inflationsutveckling. Två FOMC-medlemmar, Christopher Waller och Michelle Bowman, som båda tillsattes av president Trump, har förespråkat en räntesänkning i juli. Även om de tillhör en minoritet, har vissa ledamöter öppnat för sänkningar senare i år, medan andra vill avvakta på grund av osäkerheten kring tullarna. Dallas Fed-chef Lorie Logan sade att även om de nuvarande räntenivåerna troligen behöver ligga kvar ett tag för att dämpa inflationen, kan läget förändras snabbt. ”Sammanfattningsvis tror jag att vi måste hålla fast vid nuvarande politik för att få inflationen tillbaka till målet på ett hållbart sätt, samtidigt som vi kan bibehålla maximal sysselsättning med en blygsamt restriktiv penningpolitik”, sade Logan.  Hon öppnade även för ett alternativt scenario och tillade att “det är möjligt att en kombination av mjukare inflation och en försvagad arbetsmarknad snart kommer att kräva lägre räntor.”
Marknadens förväntningar på att Fed håller styrräntan oförändrad vid septembermötet steg från cirka 40 procent före publicering av KPI till 47 procent efter publiceringen, enligt CME Fed Watchtool. “Vi förväntar oss att Fed kommer att hålla räntorna oförändrade tills de får mer klarhet om riskerna för inflation och arbetsmarknaden,” kommenterade strateger på JP Morgan Chase, som förväntar sig att den första räntesänkningen kommer i december. “Även om en tullframkallad inflation sannolikt skulle vara kortvarig, vore det klokt av Fed att avvakta minst några månader till“, kommenterade Seema Shah på Principal Asset Management.
 
Igår kväll utvecklade president Donald Trump sina tankar kring införandet av strafftullar. Enligt Bloomberg News förväntas tullar på läkemedel införas i slutet av månaden, och tullar på halvledare kan vara aktuella. Åtgärderna kan träda i kraft den 1 augusti och införas på “ömsesidiga” nivåer. Trump sa att tullarna “förmodligen kommer i slutet av månaden” och att de kommer att börja med en låg tull för att ge läkemedelsföretagen ett år på sig att bygga upp, innan de höjs. Samma tidsschema gäller för halvledare och tullar på chip vore “mindre komplicerade” att införa, sade Trump men gav inga fler detaljer.
 
På dagens europeiska makroagenda står definitivt KPI från Storbritannien och Italien samt EMU:s handelsbalans för maj.

De europeiska indexterminerna backar inför börsöppning. Londons FTSE Index noteras ned 0,25 procent, Tyska DAX-index ned 0,6 procent, franska CAC-index upp 0,4 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 0,4 procent. 

Nyheter från kvällen

– SVANTESSON. Den svaga tillväxten i Sverige är inte USA:s fel, utan regeringens eget. Nu krävs stora stimulansåtgärder i höstbudgeten riktade till låg- och – RYSKA ATTACKER. Ryssland genomförde omfattande drönar- och robotattacker mot flera ukrainska städer, inklusive Charkiv där minst tre skadades och elförsörjningen avbröts. (SVT)
– LÄKEMEDELSTULLAR. President Trump meddelade igår att tullar på läkemedel, upp till 200 %, kan införas redan i slutet av juli för företag som inte flyttar produktion till USA. (SVT)
– UTVISNINGAR. USA genomförde igår utvisningar till Eswatini enligt nya riktlinjer som tillåter deportation till tredje land med så kort varsel som sex timmar. (Reuters)
– VILAR PÅ HANEN. Flygbolag tvekar inför leveranser av nya flygplan på grund av osäkerhet kring amerikanska tullar. (Reuters)
– RUSNING. Handlare stressar för att få in leveranser av brasilianskt kaffe till USA innan augusti, då strafftullen 50 %-träder i kraft. Omställningen påverkar distributionskedjor globalt. (Reuters)
– BROVISION. Stockholms forskningsprojekt presenterar fyra framtidsscenarier för Centralbron, däribland förslag om torg och gångstråk inspirerade av New York. (SVT)
– DRESS CODE. Det råder delade meningar kring hur man ska klä sig på kontoret sommartid. Shorts och sandaler är omdebatterat, och åldersskillnader märks. (SVT)

Bolagsnotiser

– SEB redovisar ett rörelseresultat om 10.400 miljoner kronor för det andra kvartalet 2025. Analytiker hade i genomsnitt räknat med 9.692 miljoner kronor, enligt en sammanställning av 16 analytikerprognoser som Infront gjort inför rapporten. Bankens totala intäkter var 19.559 miljoner kronor mot förväntade 19.247 miljoner, medan de totala kostnaderna uppgick till 7.982 miljoner kronor mot väntade 8.207 miljoner. Räntenettot uppgick till 10.342 miljoner kronor, att jämföra med analytikersnittet på 10.162 miljoner. Provisionsnettot blev 6.685 miljoner. Där låg snittprognosen på 6.498 miljoner. Nettot av finansiella transaktioner uppgick till 2.468 miljoner kronor mot förväntade 2.544 miljoner. Kreditförlusterna uppgick netto till 295 miljoner kronor. Förväntningarna låg vid 481 miljoner kronor.
 
– Handelsbanken redovisar ett rörelseresultat om 7.164 miljoner kronor för det andra kvartalet 2025. Det kan jämföras med förväntade 7.542 miljoner kronor, enligt en sammanställning av analytikerprognoser gjord av Infront. Räntenettot var 10.689 miljoner kronor, vilket var lägre än analytikersnittet på 10.922 miljoner. Provisionsnettot blev 2.866 miljoner. Där låg förväntningarna på 2.891 miljoner. Nettot av finansiella transaktioner uppgick för kvartalet till -64 miljoner kronor, vilket var svagare än förväntade 548 miljoner. Kreditförlusterna var netto -219 miljoner kronor, alltså netto kreditförluståtervinningar. Utfallet var ljusare än analytikernas förväntan om kreditförluster på 147 miljoner kronor. Avkastningen på eget kapital var 12,7 procent, jämfört med förväntanssnittet om 12,6 procent.

Notiser från marknaden

– Storbritanniens konsumentpriser steg 0,3 procent i juni jämfört med föregående månad. Inflationstakten uppmättes till 3,6 procent. Det rapporterar den brittiska statistikmyndigheten, ONS. Analytiker hade räknat med att KPI skulle ha stigit 0,2 procent under månaden och ökat 3,5 procent i årstakt, enligt Trading Economics konsensusprognos. I maj var inflationstakten 3,4 procent. Kärninflationstakten uppgick till 3,7 procent i juni, mot 3,5 procent föregående månad. Väntat var 3,5 procent.