De asiatiska börserna har stigit efter publicering av Kinas konsumentpriser i juli, som var oförändrade. Shanghais CSI-index noteras upp 0,5 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 0,1 procent, Sydneys ASX-index upp 0,45 procent. Tokyobörsen höll helgdagsstängt.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit en punkt. Tioåringen handlas à 4,26 procent, och tvååringen 3,75 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,45 procent och tvååringen 1,85 procent.
Dollarn har backat 20 pips till 1,1665 mot euron, och avancerat 15 pips till 147,60 mot yenen. Kronan har stärkts tre öre till 9,55 mot dollarn, respektive 11,15 mot euron. Oljeterminerna har stigit 30 cent. Brentkontraktet handlas kring 66,10 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 63,20 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 38,43 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Handel och geopolitik dominerar nyhetsflödet. Den amerikanska tullfristen mot Kina löper ut på tisdag och väntas förlängas, medan fokus även riktas mot ett toppmöte mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin i Alaska på fredag. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade i söndags för att alla beslut som fattas utan Ukrainas medverkan kommer att vara “dödfödda” och ogenomförbara. Vita huset har sagt att Zelenskyj kan komma att delta, men hittills gäller förberedelserna endast ett bilateralt möte. Europeiska och Nato-ledare betonade i helgen att varje diplomatisk lösning måste skydda Ukrainas och Europas säkerhetsintressen. “USA har makten att tvinga Ryssland att förhandla på allvar“, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas och tillade att alla avtal mellan USA och Ryssland måste inkludera Ukraina och EU. Natos generalsekreterare Mark Rutte uppgav att mötet på fredag kommer att “handla om att testa Putin, om hur seriös han är när det gäller att få slut på kriget“.
Huvudpunkten på veckans makroagenda är amerikansk KPI på tisdag. Analytiker räknar med att tullarnas effekt bidrar till att kärninflationen blir 0,3 procent i månadstakt, motsvarande en årstakt om 3,0 procent, vilket är över Federal Reserves 2-procentsmål. Ett oväntat högt utfall skulle kunna utmana marknadens prissättning av en amerikansk räntesänkning i september, även om analytiker bedömer att det krävs en mycket hög siffra då nedgången på arbetsmarknaden nu dominerar utsikterna. “Tonen från Fed har förändrats eftersom flera ledamöter har uttryckt oro över tillväxten efter sysselsättningsrapporten för juli“, sade Bruce Kasman på JP Morgan. “Vi räknar nu med att Fed återupptar sin sänkningscykel i september. Risken för recession är förhöjd till 40 procent, men vi ser ännu inget skäl för snabbare/större sänkningar“, tillade han. Terminsmarknaden prissättning antyder cirka 90 procents sannolikhet för en räntesänkning i september och minst en ytterligare sänkning före årsskiftet. Samtidigt kan Trumps kandidat till den vakanta platsen i Feds styrelse, Stephen Miran, eventuellt inte tillträda i tid för att rösta om septemberbeslutet. Samtidigt har urvalet av kandidater till ny högsta Fed-chef nu utökats till omkring tio namn.
En rapport i Financial Times gör gällande att Nvidia och AMD har gått med på att betala den amerikanska regeringen 15 procent av intäkterna från chipförsäljning i Kina, inom ramen för en uppgörelse för att få exportlicenser. Enligt personer med insyn, gäller uppgörelsen H20-chip för Nvidia och MI308-chip för AMD. Enligt exportkontrollexperter har inget amerikanskt företag tidigare betalat en andel av sina intäkter för att få exportlicenser. AMD avböjde att kommentera. Nvidia bekräftade inte uppgörelsen men sade: “Vi följer de regler som USA:s regering fastställer för vår medverkan på de globala marknaderna“.
På råvarumarknaden sjönk guldet till 3.378 dollar per uns efter stora svängningar förra veckan på uppgifter om att USA skulle införa 39 procents tullar på vissa guldtackor, en stor exportvara från Schweiz. Guldterminerna minskade fredagens uppgångar när Vita huset meddelade att man planerar att utfärda ett presidentdekret som klargör USA:s ståndpunkt i frågan. “Den initiala reaktionen från råvarumarknaderna – med både guld- och oljepriser på nedgång – understryker investerarnas positiva förväntningar på ett genombrott i veckans USA–Ryssland-samtal“, sade Hebe Chen på Vantage Markets i Sydney till Bloomberg News.
Dagens makroagenda är tunn, med KPI-siffror från Norge, Danmark och från Italien.
De europeiska indexterminerna tickar varsamt uppåt. Inför dagens börsöppning noteras Londons FTSE Index upp 0,1 noll procent, Tyska DAX-index upp 0,1 procent, franska CAC-index upp 0,2 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,1 procent.
Nyheter från kvällen
| – SKA BETALA. Nvidia och AMD ska enligt Financial Times betala 15 % av sina kinesiska försäljningsintäkter till USA som villkor för att få exportlicenser för avancerade halvledare. (Omni) – FÖRDRIVS? Donald Trump skriver på Truth Social att han planerar att flytta alla hemlösa från Washington DC. Uttalandet har väckt kritik från både lokala myndigheter och människorättsorganisationer. (Omni) – NYA LÅS. Efter en masskjutning på Campus Risbergska installeras ett nytt digitalt låssystem som omfattar hela skolområdet. Cirka 3 000 nyckeltaggar delas ut för att höja säkerheten och ge personal bättre kontroll över tillträdet. (SvD) – SABOTAGE IGEN. För andra gången på kort tid har en patronhylsa hittats i en Almondy-tårta. Företaget misstänker sabotage och har skärpt sina säkerhetsrutiner i fabriken medan polisen utreder fallet. (SvD) – ERKÄNNER PALESTINA. Premiärminister Anthony Albanese meddelar att Australien formellt kommer att rösta för att erkänna Palestina vid FN:s generalförsamling i september. Beskedet markerar en skarp kursändring i landets Mellanösternpolitik och möts av både internationellt stöd och kritik. (SvD) – EXPLOSION I KIRUNA. Ett parhus i Kiruna exploderade och fattade eld under torsdagskvällen. Polisen utreder om det rör sig om mordbrand eller olycka och tekniker arbetar på platsen. (SvD) – VAPENLEVERANS? Donald Trump överväger att för första gången under sitt mandat skicka ett Patriot-luftvärnssystem till Ukraina. Förslaget ses som ett potentiellt skifte i USA:s stödpolitik. (SvD) – FLYGKAOS. En omfattande strejk i helgen vid flera europeiska flygplatser orsakade stora störningar. Resenärer hos Ryanair, Easyjet, Tui och British Airways drabbades av inställda och försenade avgångar. (SvD) – TRÄFFADE RAFFINADERI. Ukraina uppger att man slagit till mot ett ryskt oljeraffinaderi i Saratovregionen med drönare. Attacken är en del av landets strategi att störa rysk bränsleförsörjning. (Omni) – THUNBERG TILL SJÖSS. Greta Thunberg deltar i en internationell flottilj som seglar från Spanien och Tunisien för att bryta Israels blockad av Gaza. Hon ingår även i styrkommittén som samordnar aktionen. (SvD) – BILLIGT RIS. Globala rispriser har sjunkit till den lägsta nivån på åtta år. Orsakerna är rekordstora skördar och att Indien och Thailand slopat tidigare exportrestriktioner. (Omni) – NYTT STÖD. Regeringen ger Ukraina och länder i närområdet 100 miljoner kronor i stöd till organisationer som verkar för civilsamhället. USA:s tillbakadragande har fått dramatiska effekter, enligt biståndsminister Benjamin Dousa. (SvD lör) – INTERN SPLITTIRING. Efter regeringens krav på att frysa handelsavtalet med Israel har en spricka vuxit fram mellan Tidöpartierna. Under fredagen KU-anmäldes Ebba Busch (KD) för sina uttalanden om regeringens Israelpolitik. (SvD sön) – UPPSTICKARE. Handelskriget mellan USA och Kina har alltmer kommit att handla om sällsynta jordartsmetaller. Nu kliver Mongoliet fram som ett land med stora investeringsmöjligheter för att bryta Kinas monopol. (DI mån) – FRITT FRAM I HÖGSKOLAN? Två forskare skriver på DN Debatt att studenter bör få använda AI fritt. De föreslår även att traditionella examinationer och uppsatser ersätts med nya bedömningsformer. (DN) – LÅG RANKNING. Sverige placerar sig på plats 35 av 47 i en global AI-rankning. Bristen på en tydlig strategi och företagskultur för ansvarsfull AI-användning pekas ut som huvudorsak till det svaga resultatet. (SvD) |
Bolagsnotiser
– Det danska vindkraftsbolaget Örsted bekräftar tidigare medieuppgifter om att bolaget avser göra en nyemission av aktier för upp till 60 miljarder danska kronor. Det framgår av ett pressmeddelande, efter att Bloomberg News på fredagskvällen rapporterat om emissionen med hänvisning till källor, vilket Nyhetsbyrån Direkt rapporterat om tidigare. Planen har stöd av den danska staten, som är huvudägare i Örsted, uppger bolaget. Örsted ställer också in sina planer på en delvis avyttring av projektet Sunrise Wind, som en följd av den senaste tidens utveckling på den amerikanska marknaden för vindkraftsprojekt. Det är en av förklaringsfaktorerna till att en nyemission behövs.
– It-företaget Distit har beslutat om en företrädesemission på 106 miljoner kronor och ger i samband med det vissa preliminära siffror för det andra kvartalet 2025. Det framgick av ett pressmeddelande på fredagskvällen. Syftet med emissionen, som är fullt garanterad av teckningsåtaganden och garanter, är att stärka företagets likviditet i den löpande verksamheten och möjliggöra återbetalning av den förskottslikvid som erhölls vid försäljningen av Deltaco Baltics tidigare i år, vilken senare avbröts. Teckningskursen uppgår till 0,17 kronor per aktie, jämfört med fredagens stängningskurs på 0,43 kronor. Teckningsperioden löper 16-30 september. Utspädningseffekten uppgår till cirka 67 procent.
Notiser från marknaden
– Amerikanska företag har hittills stått för merparten av kostnaderna för Donald Trumps tullar, men bördan väntas i allt högre grad överföras till konsumenterna, skriver Bloomberg News med hänvisning till en analys från Goldman Sachs. Konsumenter i USA har fram till juni burit cirka 22 procent av tullkostnaderna, men andelen kan stiga till 67 procent om de senaste tullarna följer mönstret från tidigare avgifter, enligt Goldman Sachs. Företagen har hittills tagit cirka 64 procent av kostnaderna, men den andelen väntas sjunka till under 10 procent. Effekten är dock blandad, vissa företag har tagit en större del av tullsmällen, medan inhemska producenter som skyddats från konkurrens har höjt priserna och gynnats. Utländska exportörer har stått för omkring 14 procent av kostnaderna, men andelen kan stiga till 25 procent. Detta märks i en lätt nedgång i importpriserna på tullbelagda varor. Goldman Sachs förutspår att kärn-PCE-inflationen på årsbasis når 3,2 procent i december, baserat på antagandet att underliggande inflation, exklusive tullar, skulle ligga på 2,4 procent.