Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit mestadels uppåtriktad efter beskedet om en förlängning av tullpausen mellan USA och Kina. Shanghais CSI-index noteras upp 0,45 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index +/- noll procent, Sydneys ASX-index upp 0,41 procent, och Tokyobörsens Nikkei-index upp 2,15 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit två punkter. Tioåringen handlas à 4,28 procent, och tvååringen 3,77 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,44 procent och tvååringen 1,83 procent.
Dollarn har stärkts 50 pips till 1,1615 mot euron, respektive 65 pips till 148,25 mot yenen. Kronan har tappat 8 öre till 9,63 mot dollarn, respektive 4 öre till 11,19 mot euron. Oljeterminerna har stigit 80 cent. Brentkontraktet handlas kring 66,90 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 64,10 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 46,04 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Det var igår som president Trump meddelade att tullpausen mellan USA och Kina skulle förlängas med 90 dagar. Deadline var natten till tisdagen. Pausen, som bekräftats av Kina, ger mer tid för handelsförhandlingar mellan länderna. “Asien har dragit en lättnadens suck över rädslan för skärpta sanktioner som skulle kunna få följdverkningar inom chip- eller elektronikekosystemet.” Marknaderna är lättade “nu när det fortfarande finns möjlighet att handla med Kina“, sade Vishnu Varathan på Mizuho Bank till Bloomberg News.
Marknadsräntornas rörelser i spåren av den senaste [svaga] jobbrapporten har ökat förväntningarna på en räntesänkning i september. Sannolikheten sätts nu till cirka 85 procent enligt CME Fed watch tool, och minst två sänkningar antas för i år, med öppning för att KPI-utfallet kan påverka detta. “Marknaden letar efter ytterligare bekräftelse på att förändringar i handelspolitiken slår igenom i högre varuinflation. Allt annat lika skulle en högre inflationssiffra kunna få Fed att vilja se mer data innan de sänker räntan“, kommenterade TD Securities.
Europeiska ledare och Ukrainas president Zelenskyj planerar att tala med Trump inför hans toppmöte med Putin i Alaska på fredag, med farhågor om att Washington kan komma att diktera fredsvillkor som är ogynnsamma för Ukraina. Trump har skärpt sin hållning gentemot Moskva genom att gå med på att låta ytterligare amerikanska vapen nå Ukraina och genom att hota med tullar mot köpare av rysk olja, men farhågor kvarstår i Europa att han kan gå med på en uppgörelse som tvingar Ukraina till stora eftergifter. Trump sade vid en presskonferens i Vita huset det kommande mötet är “ett sonderingsmöte.” Han sade att han “förmodligen inom de första två minuterna” kommer att veta om framsteg är möjliga.
På dagens europeiska makroagenda står brittisk arbetslöshet och tyska ZEW-index, över investerarförtroendet. Fokus riktas dock mot USA-KPI för juli, som väntas ha ökat med 0,2 procent under månaden och 2,8 procent i årstakt, upp från 2,7 procent i juni. Kärn-KPI väntas ha ökat med 0,3 procent, högre än 0,2 procent i juni, vilket skulle ta kärninflationen till 3,0 från 2,9 procent.
De europeiska indexterminerna avancerar. Inför dagens börsöppning noteras Londons FTSE Index upp 0,1 noll procent, Tyska DAX-index upp 0,3 procent, franska CAC-index upp 0,3 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,35 procent.
Nyheter från kvällen
| – NYA AVGIFTER? Tankesmedjan Timbro föreslår vägavgifter på svenska motorvägar. Intäkterna bör enligt förslaget öronmärkas för vägunderhåll och förbättrad infrastruktur. (Omni) – FYRAR UPPGRADERAS. Norge moderniserar sina kustfyrar med solceller och ny belysning. Projektet beskrivs som en av Europas största restaureringsinsatser för maritim infrastruktur. (Omni) – AI-TRENDEN. Wallenbergssfären investerar tungt i AI-teknik. Enligt ett reportage skiljer sig strategin markant från Norges mer försiktiga linje. (DN) – OROLIGA PATIENTER. Ett nytt generiskt läkemedel för MS väcker oro bland patienter. Många fruktar biverkningar vid byte från en behandling som redan fungerar väl. (DN) – VACKLANDE DEMOKRATI. Sveriges ambassadör i Kosovo varnar för att demokratin riskerar att sluta fungera om politiska kompromisser uteblir. 17 statliga myndigheter uppges stå utan ledning. (Telegrafi) – HEMLIGA HANDLINGAR. Minst ett av dokumenten i Henrik Landerholms kvarglömda handlingar rörde Sveriges strategi gentemot Turkiet i Natoprocessen, och ett hemligt möte mellan Landerholm och president Joe Bidens säkerhetsrådgivare. (DN) – BOKNINGSSAJT KRITISERAS. Fler än 10.000 hotell runt om i Europa står bakom en grupptalan mot bokningssajten Booking.com. Enligt hotellen snedvrider Booking konkurrensen, medan sajten hävdar att de gör hotellen lönsamma. (DN) – LÄTTARE KÖPA. I vår väntas höjt bolånetak och upplättade amorteringskrav. Två av tre hushåll räknar med bättre möjligheter att köpa bostad inom fem år, men på kort sikt påverkas inte planerna hos det stora flertalet. (DI) – MER ANALYS. Under våren har Kina visat både förmåga och vilja att strypa exporten av kritiska insatsvaror till USA och Europa. Sverige har flera sårbarheter för kinesiska sanktioner och bör satsa på ekonomisk underrättelseanalys, enligt analytiker Viking Bohman. (SvD) |
Bolagsnotiser
– Storskogen redovisar ett justerat ebita-resultat om 843 miljoner kronor för det andra kvartalet 2025. Enligt Infronts sammanställning, baserat på fyra analytikerprognoser, väntades 868 miljoner kronor. Rörelseresultatet i kvartalet kom in på 661 miljoner kronor, jämfört med analytikerkonsensus 690 miljoner kronor. Nettoomsättningen minskade med 9 procent till 8.452 miljoner kronor. På denna punkt väntades 8.581 miljoner kronor. Nettoresultatet uppgick till 260 miljoner kronor, jämfört med analytikersnittet om 294 miljoner kronor. För årets första sex månader minskade nettoomsättningen med 7 procent till 16.392 miljoner kronor, med en organisk tillväxt på 0 procent för perioden. Handelskonflikter och geopolitik präglade det första halvåret för Storskogen, vilket påverkade resultatet genom valuta- och kortsiktiga tulleffekter. Justerat för dessa var resultatet i linje med föregående år, skriver vd Christer Hansson i delårsrapporten.
– Massatillverkaren Rottneros redovisar ett rörelseresultat om -191 miljoner kronor för det andra kvartalet 2025 (30). Utöver planenliga avskrivningar om 37 miljoner kronor (25) har anläggningstillgångar skrivits ned med 140 miljoner kronor (5) till följd av en svag marknad för CTMP och därmed lägre produktion i Rottneros Bruk. Nettoomsättningen steg till 726 miljoner kronor (711). “Efterfrågan inom Rottneros specialnischer för sulfatmassa var god, medan marknaden för CTMP var svag“, skriver Rottneros i rapporten där det konstateras att försäljningsvolymen totalt sett ökade med 3 procent.
Notiser från marknaden
– Igår meddelade president Trump att han nominerar ekonomen E.J. Antoni till ny chef för Bureau of Labor Statistics (BLS), tio dagar efter att ha avskedat myndighetens tidigare chef efter svaga siffror för arbetsmarknaden och utan bevis anklagat henne för att manipulera statistiken. Det rapporterar Reuters. Antoni är för närvarande chefsekonom vid den inflytelserika konservativa tankesmedjan Heritage Foundation. Han har varit kritisk mot statistikmyndigheten BLS. “Vår ekonomi blomstrar, och E.J. kommer att säkerställa att de siffror som publiceras är ärliga och korrekta,” skrev Trump på Truth Social. Antoni skrev förra året en debattartikel i New York Post där han hävdade att “Biden-Harris arbetsdepartement verkar leva i en fantasivärld.” Det uttalandet kom efter att BLS publicerat data som visade en kraftig nedrevidering av sysselsättningsnivån från april 2023 till mars 2024. Utnämningen av Antoni, som bidragit till “Project 2025”, den kontroversiella konservativa planen för att omforma regeringen, möttes av skepsis från ekonomer. “Den här kandidaten kommer att leda till en ökad efterfrågan på privata datakällor“, sade Joe Brusuelas, chefekonom på RSM US. Alex Jacquez, policy- och påverkanschef vid Groundwork Collaborative, kallade Antoni för en “ja-sägare” och menade att hans nominering är “ett tydligt angrepp på oberoende analys som kommer att få långtgående konsekvenser för tillförlitligheten hos USA:s ekonomiska data.” Antoni, som måste godkännas av senaten, skulle ta över en myndighet som har blivit föremål för ökad granskning på grund av en försämrad datakvalitet. Trump bidrog till den växande oron kring tillförlitligheten hos BLS och annan federal ekonomisk statistik när han den 1 augusti avskedade Erika McEntarfer som BLS-chef. Hennes avskedande skedde bara timmar efter att myndigheten rapporterat mycket svagare än väntad jobbtillväxt för juli och gjort en historiskt stor revidering av sysselsättningssiffrorna för maj och juni. När han tillkännagav hennes avskedande, anklagade Trump McEntarfer för att manipulera sysselsättningsstatistiken i politiskt syfte. Dock presenterades inga bevis för att detta skulle vara sant.