Med undantag för Japan har kursutvecklingen de asiatiska börserna varit uppåtriktad. Shanghais CSI-index noteras upp 1,4 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 2 procent, Sydneys ASX-index upp 0,83 procent och Tokyos Nikkei-index ned 0,69 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har ryggat tillbaka tre punkter. Tioåringen noteras à 4,15 procent, och tvååringen 3,63 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,73 procent och tvååringen 1,93 procent.
Dollarn har försvagats 40 pips till 1,1720 mot euron, respektive 90 pips till 148,80 mot yenen. Kronan har stärkts 6 öre till 9,38 mot dollarn, respektive 4 öre till 10,99 mot euron. Oljeterminerna noteras oförändrade. Brentkontraktet handlas kring 68,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 65,15 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 76,50 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Fokus denna vecka riktas dels mot den månatliga jobbrapporten i USA, som publiceras på fredag, dels det överhängande hotet om en nedstängning av den amerikanska statsapparaten om kongressen inte lyckas träffa en budgetöverenskommelse i tid. Deadline är natten till 1 oktober och president Trump ska på måndagen träffa ledarna i kongressen för att hitta en lösning. En ”shutdown” skulle bland annat förhindra publiceringen av stundande jobbrapport.
“Misslyckandet med att undvika en nedstängning kan ytterligare belysa de mer utmanande förutsättningarna i USA, vilket i sin tur kan sätta press nedåt på dollarn”, skrev Peter Dragicevich på Corpay enligt Bloomberg News. Federal Reserves nästa policymöte är schemalagt till den 29 oktober, och marknaden prisar in en 90-procentig sannolikhet att Fed sänker igen då. “Om nedstängningen varar bortom nästa Fed-möte, kommer Fed förlita sig till privata data för sitt beslut. På marginalen tror vi att det kan minska sannolikheten för en oktobersänkning, men bara marginellt“, skrev Bank of America i en kommentar enligt Reuters.
Vinsterna i Kinas industriföretag ökade med 20,4 procent i årstakt i augusti, den första uppgången på fyra månader. Hittills i år är uppgången mer modesta 0,9 procent. Dilin Wu på Pepperstone Group sade att siffrorna ändå ger marknaden ett välkommet förtroendelyft. “Politiskt stöd och stabiliseringsinsatser börjar få effekt, vilket bör ge kortsiktig lättnad för investerare som oroar sig för företagens vinster“, sade Wu enligt Bloomberg News. På onsdag inleds ledigheten i samband med nationaldagsfirandet, “Gyllene Veckan”.
Euron har stärkts cirka 12 procent mot dollarn i år, då en kombination av förnyad optimism kring tillväxten i eurozonen och oro över Trumpadministrationens agenda har skapat vad ECB-chefen, Christine Lagarde, kallar för ett “globalt euro-ögonblick“. EUR/USD nådde fyrårshögsta över 1:19 denna månad. Flera banker på Wall Street – däribland JP Morgan, Goldman Sachs och UBS – tror att euron kan passera 1,20-nivån i takt med att USA:s centralbank fortsätter att sänka räntan och därmed minskar en del av fördelen med att hålla dollarbaserade tillgångar.
På måndagens agenda står även preliminär KPI i Spanien, konjunkturbarometer i euroområdet och protokoll från Riksbankens senaste möte, där räntan sänktes med 25 punkter. I Storbritannien ska finansminister Rachel Reeves hålla tal vid Labours partikongress, vilket kan påverka obligationsmarknaden. På onsdagen träder USA:s nya tullar ikraft om 100 procent för vissa läkemedel och 25 procent för tunga lastbilar i kraft, vilket spär på osäkerheten om handelspolitiken. Även tullarna på inredning och möbler höjs.
De europeiska indexterminerna är på frammarsch. I skrivande stund noteras Londons FTSE Index upp 0,45 procent, Tyska DAX-index upp 0,5 procent, franska CAC-index upp 0,5 procent och Stockholms OMXS30 Index upp 0,4 procent.
Nyheter från kvällen
| – SPRÅKFÖRBISTRING. En felöversättning av det engelska ordet “significant” i ett EU-direktiv har gjort att svenska myndigheter har tagit för stor hänsyn till fåglar och stoppat skogsavverkningar. (DI lör) – STORBRAND. En kraftig industribrand orsakade svart rök över stora delar av staden och ett VMA utfärdades med uppmaning att gå inomhus och stänga ventilation. Räddningstjänsten arbetade med stora resurser, inga personskador rapporterades. (SVT) – FLYGFÖRBUD. Danska transportministeriet stoppar civila drönarflygningar i hela landet under en vecka efter upprepade larm vid kritisk infrastruktur. (DN) – VAR 15:E MINUT. Från 1 oktober införs möjlighet till kvartsavräkning för el, vilket ska balansera nätet bättre när andelen vind och sol ökar. Energibolag ser ökad flexibilitet för kunder och prissättning. (Omni Ekonomi) – MOLDAVIEN. Det pro-EU-inriktade regeringsblocket går mot majoritet enligt preliminära resultat, medan oppositionen talar om oegentligheter. (Reuters) – LYCKAD DEBUT. Spinoffen Sony Financial rusade vid börsintroduktionen i Tokyo tack vare stark efterfrågan. Marknaden prisar in stabil intjäning och potential i bolagets fintechsatsningar. (Reuters) – IT-SKÄRPNINGAR. Fler kommuner rapporterar intrångsförsök och inför striktare MFA samt segmentering. Fokus ligger på driftkritiska system och loggning. (SR) – VÅRDKÖER. Regioner planerar extra kvällspass och samarbete över gränser för att öka operationstakten. Personalbrist förblir en flaskhals. (SVT) – SVIKTANDE ORDER. Flera bolag flaggar för ojämn efterfrågan från utlandet. Svagare PMI gör att analytiker dämpar sina prognoser. (SvD) – GRÖN INDUSTRI. Nya projekt inom vätgas, batterier och CCS söker finansiering trots högre kapitalkostnader. Offentliga stöd väntas bli avgörande. (DI) – NYSTART FÖR KULTUREN. Premiärer och stora utställningar lyfter biljettförsäljningen efter en lugn sommar. Arrangörer ser bredare publik. (TT) – BOLÅNERÄNTOR. Flera banker signalerar justeringar på korta bolån när finansieringskostnaderna sjunkit och konkurrensen hårdnat. (DI) – STORA SVÄNGNINGAR. God vindförhållanden pressar dagpriserna, men kvällstopparna består i södra Sverige när konsumtionen stiger och överföringen norr–söder begränsar flödena. (SVT) – PMI PÅ INGÅNG. Veckans stundande inköpschefsindex väntas ge en inblick i industrins orderingång och lageruppbyggnad efter en ojämn sommar. Utfallet kan påverka börsen. (Reuters) |
Bolagsnotiser
– Danska läkemedelsbolaget Genmab förvärvar bioteknikbolaget Merus för 97,00 dollar per aktie i en affär med ett transaktionsvärde om cirka 8,0 miljarder dollar. Det framgår av ett pressmeddelande och bekräftar medieuppgifter under helgen. Förvärvet ger Genmab petosemtamab, Merus läkemedelskandidat i fas 3-utveckling inom huvud- och halscancer. Genmab räknar med att petosemtamab har potential för årliga intäkter om minst 1 miljard dollar. Affären, som väntas slutföras tidigt första kvartalet 2026, förväntas bidra till Genmabs ebitda vid utgången av 2029.
Notiser från marknaden
– Spanien fick på fredagen ett dubbelt lyft från kreditvärderingsinstituten Moody’s och Fitch, som därmed anslöt sig till S&P Global i att höja landets kreditbetyg med hänvisning till den förbättrade ekonomin och arbetsmarknaden. Det rapporterar Reuters. “Spaniens ekonomiska styrka förbättras tack vare en mer balanserad tillväxtmodell, förbättringar på arbetsmarknaden och en starkare banksektor som ökar ekonomins motståndskraft“, skrev Moody’s, som höjde landets kreditbetyg till A3 från Baa1. Fitch instämde i detta och gav Spanien betyget A, ett steg upp från det tidigare A-. “De senaste produktivitetsvinsterna, måttlig löneutveckling och relativt låga energipriser har stärkt den externa konkurrenskraften och förbättrat den privata sektorns externa balansräkningar“, skrev Fitch på fredagen. Tidigare har S&P Global höjt betyget till A+ från A.
– Efter en längre tid av direktkontakter med Trump-administrationen, jagar Kinas president Xi Jinping nu sitt slutmål: en förändring i USA:s politik som Peking hoppas skulle kunna isolera Taiwan. Det rapporterar Wall Street Journal med hänvisning till källor. Eftersom Donald Trump har visat intresse för att sluta ett ekonomiskt avtal med Kina under det kommande året, planerar den kinesiske ledaren att pressa sin amerikanske motpart att formellt deklarera att USA “motsätter sig” Taiwans självständighet. Sedan han kom till makten i slutet av 2012 har Xi gjort återföreningen med Taiwan till en nyckelpelare i sin “Kina-dröm” om nationell pånyttfödelse. Nu, väl inne i en historisk tredje mandatperiod, har han upprepade gånger betonat att “återföreningen” är oundviklig och inte kan stoppas av yttre krafter, en hänvisning till Washingtons politiska och militära stöd till Taiwan. Xi är inte längre nöjd med den ståndpunkt som antogs under president Joe Biden, där USA slog fast att man “inte stöder” taiwanesisk självständighet, säger källorna. Det uttalandet lugnade Peking men avvek inte från USA:s strategiskt tvetydiga “Ett Kina”-politik, som erkänner Pekings anspråk på Taiwan utan att stödja det. För Xi är skillnaden mellan att inte stödja Taiwans självständighet och att uttryckligen motsätta sig den mer än semantik. Det skulle signalera en förändring i USA:s politik från en neutral position till en som aktivt ställer sig på Pekings sida mot taiwanesisk suveränitet. Trump-administrationen har inte tagit över Biden-erans formulering om att inte stödja taiwanesisk självständighet. I stället säger en talesperson för utrikesdepartementet att de länge har sagt att de motsätter sig ensidiga förändringar av status quo från båda sidor. Kina utgör det enskilt största hotet mot fred och stabilitet i Taiwansundet. Xi tror att han kan locka fram en omsvängning i Taiwanfrågan från Trump, som Peking anser är angelägen om att säkra ett ekonomiskt avtal, säger källorna. I samtal med sina amerikanska motparter har kinesiska rådgivare utanför regeringen redan understrukit behovet av att USA officiellt tillkännager sitt motstånd mot Taiwans självständighet.