Asiatiska aktier har backat i skuggan av problem för regionala bankerna i USA. Shanghais CSI-index noteras ned 2,2 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 2,1 procent, Sydneys ASX-index stängde ned 0,82 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 1,44 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har backat cirka 10 punkter. Tioåringen noteras under 4-procentsstrecket à 3,94 procent, och tvååringen 3,38 procent. Den svenska tioårsräntan handlas på morgonen kring 2,53 procent och tvååringen 1,77 procent.
Dollarn har försvagats ytterligare 60 pips till 1,1715 mot euron, respektive 150 pips till 149,70 mot yen. Kronan har stärkts 5 öre till 9,41 mot dollarn, och ligger kvar à 11,03 mot euron. Oljeterminerna har sjunkit drygt en dollar. Brentkontraktet handlas kring 60,85 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 57,30 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 97,65 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Aktierna i två regionala amerikanska banker rasade igår efter kungörelser att de fallit offer för bedrägerier kopplade till lån till fonder som investerar i nödlidande kommersiella bolån, vilket väckte oro för att fler sprickor håller på att uppstå på kreditmarknaderna. Den ena banken föll med 13 procent efter att ha meddelat att man kommer att ta en förlust om 50 miljoner dollar under tredje kvartalet på två lån från sin Kalifornien-avdelning. Den andra banken, Western Alliance, tappade 11 procent efter att ha inlett en stämning mot Cantor Group för bedrägeri. “Även om de senaste problemen hos de två långivarna verkar vara väl avgränsade, finns det ofta eld där det ryker, och botemedlet mot krisen 2023 har skapat en krutdurk för ett nytt bankutbrott“, sade Tony Sycamore, analytiker på IG, till Reuters. Dilin Wu, strateg på Pepperstone Group, sade till Bloomberg News att denna amerikanska bankchock mer handlar om marknadssentiment och likviditet än om en systemisk kreditkollaps. “Det är just nu ett tydligt exempel på global riskaversion, fundamenta är stabila, men rädsla dominerar tradingborden“, sade hon.
Japanska räntor har sjunkit sedan den så kallade Takaichi-traden [att köpa japanska aktier samtidigt som man säljer inhemska obligationer och yen] kommit av sig. Yoshitaka Suda på Nomura Securities sade att marknaden behöver ett par månader för att konsolidera sig. “Man kan inte bara fortsätta köpa baserat på förväntningar. Marknaden stiger på hopp de första veckorna och planar sedan ut under ett par månader“, sade Suda till Bloomberg News. Det är fortsatt oklart om LDP-ledaren Sanae Takaichi väljs till premiärminister, omröstningen väntas hållas den 21 oktober. LDP och oppositionspartiet Ishin förhandlar för närvarande om en koalition. Japans centralbankschef Kazuo Ueda sade på torsdagen att centralbanken kommer att granska olika data när den ska besluta om en eventuell räntehöjning i oktober. Han upprepade sin ståndpunkt att centralbanken kommer att höja räntan om sannolikheten ökar för att dess prognoser för tillväxt och inflation ska infrias.
På dagens makroagenda står svensk arbetslöshet och definitiv inflation för september i euroområdet. USA-data över importpriser och bostadsbyggande har skjutits upp på grund av nedstängningen.
Europeiska indexterminer backar inför börsöppning. I skrivande stund noteras Londons FTSE Index ned 1,1 procent, Tyska DAX-index ned 1,4 procent, franska CAC-index ned 0,85 procent och Stockholms OMXS30 Index ned 1,1 procent.
Nyheter från kvällen
| – BARNCENTER. Flera regioner samlar polis, socialtjänst och sjukvård under samma tak för snabbare utredningar och stöd till barn som misstänks ha utsatts för brott. Modellen ska minska väntetider och upprepade förhör. (SVT) – BRANDFLYGET. Myndigheter rustar upp skogsbrandsberedskapen med fler drönare för tidig upptäckt och bättre samverkan med räddningstjänstens ledningsfordon. Övningar planeras med fokus på snabbare vattenlyft. (TT) – INSTRUMENTFLYG. Nya instrumentflygsprocedurer införs i flera län för att minska väderrelaterade inställelser. Sjukvården siktar på kortare insatstider till glesbygd. (DN) – FLODBARRIÄRER. Mobila barriärer mot översvämning provkörs för att utröna hur länge de står emot långvarigt högvatten. (SVT) – GREPP MOT BULLER. Bullerkameror testas vid utsatta trafikleder för att bötfälla fordon som överstiger lagstadgade decibelnivåer. Syftet är att sänka ljudnivån nattetid. (SR) – GEMENSAM INSATS. Polis och försäkringsbolag kör en gemensam helginsats mot häleri i storstäder. Märkta cyklar ska kunna identifieras direkt på plats. (Polisen) – DJURSKYDD. Länsstyrelserna gör riktade inspektioner mot otillåtna transporter av sällskapsdjur. Fokus ligger på valpar utan korrekt id-märkning. (TT) – FÖRSTÄRKT BELYSNING. Belysning och sikt förbättras längs gångstråk i samråd med boende. Effekten ska följas upp med mätningar. (DN) – LEDNINGSNÄT. VA-bolag rullar ut en femårsplan för relining och läcksökning i äldre ledningsnät. Målet är färre akuta avbrott och lägre svinn. (SVT) – FÄRRE FÄRJOR. Underhåll på en större färjeled ger reducerad turtäthet och nattliga avstängningar kommande vecka. Pendlare uppmanas planera alternativa rutter. (Trafikverket) – DOMSTOLSDIGITALISERING. Fler förhandlingar tillåter säker videolänk med verifierad inloggning för vittnen och sakkunniga. Avsikten är kortare handläggningstider. (SR) – FRITIDSGÅRDAR. Kvällsöppet utökas i tre stadsdelar med läxhjälp, musikstudios och tjejkvällar. Ideella föreningar står för personal i samarbete med kommunen. (TT) – FÖRÄLDRAKURSER ONLINE. Kostnadsfria kvällskurser om nättrygghet, gränssättning och studiero lanseras som webbseminarier. Skolor uppmuntrar gemensamma mobilregler i klasserna. (DN) – BIBLIOTEKSRO. Tysta studietider införs inför tentaperioder med väktare och begränsad service. Samtidigt stärks närvaron där störningar ökat. (SVT) – SÄKERHETSÅTGÄRD. Bankerna inför fördröjd utbetalning vid högrisköverföringar och dubbla spärrfrågor för stora swish-belopp. Rådet kvarstår: klicka aldrig på sms-länkar. (DI) |
Bolagsnotiser
– Lastbilskoncernen Volvo redovisar ett rörelseresultat om 12.517 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2025. Analytiker hade i genomsnitt räknat med 12.309 miljoner kronor enligt en sammanställning av 17 estimat gjord av Infront. Rörelsemarginalen blev 11,3 procent för kvartalet. Snittestimatet var en marginal på 11,2 procent. I resultatet ingick positiva poster om 811 miljoner kronor. I snittförväntningarna ingick en positiv post om 1.000 miljoner kronor från försäljningen av SDLG. Det justerade rörelseresultat blev 11.707 miljoner kronor. Här låg snittförväntningarna på 11.309 miljoner kronor. Försäljningen uppgick till 110.692 miljoner kronor. Här låg snittestimatet på 110.297 miljoner kronor. Volvos nettoorderingång på lastbilar, exklusive samriskbolag, uppgick under det tredje kvartalet 2025 till 37.134 enheter, en nedgång jämfört med motsvarande kvartal i fjol då orderingången var 43.234 fordon. Det framgår av rapporten för det tredje kvartalet. Snittestimatet, enligt Infronts sammanställning av analytikerprognoser inför rapporten, låg på en orderingång på 44.428 lastbilar under tredje kvartalet. I Europa minskade orderingången med 10 procent till 21.290 lastbilar under tredje kvartalet. De totala leveranserna i Europa ökade med 10 procent. Orderingången i Nordamerika ökade med 10 procent till 9.434 lastbilar. Leveranserna i Nordamerika sjönk med 20 procent.
Notiser från marknaden
– USA:s budgetunderskott minskade med 41 miljarder dollar till 1.775 miljarder dollar under räkenskapsåret 2025, uppgav finansdepartementet på torsdagen. En ökning av intäkter från president Donald Trumps tullar och nedskärningar i utbildningsutgifter bidrog till att kompensera för högre utgifter för sjukvård, pensionsprogram och räntekostnader på statsskulden. Det rapporterar Reuters. Resultatet för budgetåret, som slutade den 30 september, var första gången det årliga underskottet har minskat sedan 2022, då avvecklingen av covid-19-stöden ledde till minskade utgifter. Det mindre underskottet hjälptes av rekordhöga nettointäkter från tullar om 195 miljarder dollar, en ökning med 118 miljarder dollar jämfört med föregående år, i takt med att nya tullar började tillgodoräknas. Tullintäkterna i september nådde en ny rekordnivå om 29,7 miljarder dollar, men ökningen avtog något jämfört med augusti. Tullintäkterna i september 2024 var 7,3 miljarder dollar. Denna kraftfulla nya inkomstkälla motverkades delvis av en minskning med 79 miljarder dollar i bruttoskatteintäkter från företag under räkenskapsåret 2025, till totalt 486 miljarder dollar. De totala inkomsterna för räkenskapsåret 2025 uppgick till rekordhöga 5.235 miljarder dollar, en ökning med 317 miljarder, eller 6 procent, jämfört med räkenskapsåret 2024, huvudsakligen drivet av ökningar i skatteintäkter. Utgifterna för räkenskapsåret 2025 var också rekordhöga, 7.010 miljarder dollar, en ökning med 275 miljarder, eller 4 procent jämfört med föregående år. En tjänsteman vid finansdepartementet sade att departementet beräknade att underskottet motsvarade 5,9 procent av BNP för räkenskapsåret 2025, jämfört med den faktiska siffran om 6,3 procent för 2024. Tjänstemannen ville inte säga vilken BNP-beräkning som användes för att ta fram siffran. Uppgifter om BNP för tredje kvartalet, som skulle avsluta räkenskapsåret 2025, har försenats på grund av den delvisa nedstängningen av den amerikanska regeringen.