De asiatiska börserna går mot en blandad stängning. Shanghais SSE-index noteras ned 0,25 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 0,5 procent, Sydneys ASX-index upp 0,46 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 0,26 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit något. Tioåringen handlas kring 4,16 procent och tvååringen 3,53 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,77 procent och tvååringen 2,07 procent.
Dollarn har stärkts 15 pips till 1,1615 mot euron, respektive 50 pips till 158,15 mot yenen. Kronan har backat tre öre till 9,23 mot dollarn, och ligger kvar à 10,72 mot euron. Oljeterminerna sjunkit 50 cent. Brentkontraktet handlas kring 63,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 59,30 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 66,41 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Förra veckans oväntat låga antal nyanmälda arbetslösa i USA underströk att arbetsmarknaden är fortsatt stark, i linje med marknadens syn att Fed kommer att hålla styrräntorna oförändrade en tid framöver. Handlare har skjutit fram förväntningarna på den första räntesänkningen mot mitten av året. Kommentarer från flera Fed-ledamöter under natten bidrog till en försiktigare ton. Beslutsfattarna signalerade beredskap att pausa räntesänkningar vid det kommande penningpolitiska mötet och noterade att arbetsmarknaden tycks stabiliseras samtidigt som inflationstrycket består.
Wall Streets fem största banker rapporterad rekordhöga handelsintäkter under 2025 om totalt 134 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg. Och utsikterna ser lovande ut för 2026. ”Världen är just nu riggad för att 2026 ska bli ett extremt gynnsamt år för företagsaffärer och kapitalmarknadsaktivitet, och det mest sannolika scenariot är att det blir ett mycket, mycket bra år”, kommenterade Goldman Sachs vd David Solomon. ”Förutsättningarna är idealiska”, sade Morgan Stanleys vd Ted Pick. Morgan Stanley och Goldman Sachs släppte sina rapporter igår, vilket fick aktierna att stiga med 5,8 respektive 4,6 procent. De sex största amerikanska bankerna – som utöver JP Morgan, Goldman Sachs, Morgan Stanley, Bank of America och Citigroup inkluderar Wells Fargo – rapporterade tillsammans sin största vinst för ett helår sedan 2021. Tillsammans återförde de 140 miljarder dollar till aktieägarna genom utdelningar och återköp och överträffade därmed rekordåret 2019. Även om tongångarna överlag är positiva så finns det orosmoln på himlen. JP Morgans vd Jamie Dimon varnar för ”en enorm mängd risk” som på ett oväntat sätt kan förändra spelplanen. ”Vi måste hantera den värld vi har, inte den vi önskar oss”, enligt Jamie Dimon.
Japans premiärminister Sanae Takaichi och Italiens premiärminister Giorgia Meloni enades på fredagen om att fördjupa samarbetet kring försörjningen av kritiska mineraler och att lyfta relationen mellan länderna till en ny nivå. Det rapporterar Bloomberg News. ”Vi är överens om att det är av yttersta vikt att samarbeta för att stärka motståndskraften i våra leveranskedjor för kritiska mineraler”, sade Takaichi till reportrar i Tokyo efter mötet. Initiativet kommer i ett läge där Japan försöker minska sin sårbarhet i globala leveranskedjor, samtidigt som diplomatiska spänningar skapar osäkerhet kring Kinas leveranser av sällsynta jordartsmetaller till landet. Takaichi uppgav även att Japan och Italien ska inleda en dialog om rymdfrågor och att relationen ska uppgraderas till ett ”särskilt strategiskt partnerskap”. Meloni sade att Japan och Italien delar ambitionen att verka för fred genom en fri och öppen internationell ordning. Ett gemensamt uttalande med fler detaljer väntas senare under dagen.
Under torsdagen rapporterades att USA hade börjat sälja venezuelansk olja. Enligt Financial Times var bolaget som fick första tjing på oljan det nederländskt/schweiziska råvaruhandelsbolaget Vitol, som köpt olja för 250 miljoner dollar, motsvarande 2,3 miljarder kronor. Vitols seniora oljehandlare påstås stå Trump nära, och ha skänkte 6 miljoner dollar, motsvarande 55 miljoner kronor, till presidentens valkampanj. En liknande affär ska även ha gjorts med energibolaget Trafigura, som påstås ha lagt närmare 5 miljoner kronor på lobbying mot Vita huset under 2024 och 2025, skriver Financial Times.
Oljeanalytiker förblir skeptiska till ett längre utbudsöverskott i år, trots att Opec tidigare väntat en balanserad marknad. ”För närvarande styr sentimentet, men rubrikernas effekt är alltid kortvarig. Fundamentan kommer alltid ikapp,” säger Priyanka Sachdeva, seniormarknadsanalytiker på Phillip Nova. ”Trots en strid ström av geopolitiska risker och makrospekulation, ser vi fortfarande ett stort utbud … om vi inte ser en verklig återhämtning i kinesisk efterfrågan, eller en påtaglig flaskhals i fysisk oljehandel ser oljan ut att handlas i ett intervall, med Brent grovt kring 57–67 dollar.”
Europeiska indexterminer handlas oregelbundet inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,2 procent, DAX Index ned 0,25 procent, CAC40 Index ned 0,35 procent, och OMXS30 ned 0,15 procent.
Nyheter från kvällen
| – SLÅR LARM. Flera aktörer varnar att unga tjejer dras in i kriminella relationer genom kontroll och hot. Socialtjänst och skola efterfrågar tidigare insatser. (SVT) – INVIGT. Polisen invigde nytt polishus i Skärholmen för att samla verksamhet och öka lokalt stöd. Etableringen sker som del i trygghetssatsningar i söderort. (Polisen) – EFTERTRAKTAD. Danska flaggtillverkare rapporterar kraftigt ökad efterfrågan på den grönländska flaggan. Intresset kopplas till den politiska debatten. (DN) – BESLAG. USA uppger att ännu en oljetanker med koppling till Venezuela har beslagtagits i Karibien. (SVT) – FORMSTARKT. Skellefteå tog sjätte raka SHL-segern efter 4–1 mot Malmö. Laget befäster därmed sin position inför kommande omgångar. (SVT) – GROVT VÅLD. En man fördes till sjukhus efter att ha huggits i huvudet i samband med bråk i en bostad i Malmö. Polis har inlett utredning om grov misshandel. (SVT) – PROJEKTNOTA. Tillväxtverket underkänner utgifter om nära 400 000 kronor i Kramfors spelklusterprojekt, vilket belastar kommunen. Granskningen pekar på brister i redovisningen. (SVT) – HEMLÖSHET. Gotlandshem och Gotlands stadsmission inleder samarbete för att erbjuda fler utsatta ett tryggt boende. Avtalet ska hjälpa personer att både få och behålla hem. (SVT) – STRAFFSKÄRPNING. Regeringen vill skärpa närmare 50 straffskalor, bland annat för grov våldtäkt och synnerligen grov misshandel. Brott kopplade till gäng kan ge dubbla straff. (SVT) – STÖD TILL UNGA. Ny jour i nordvästra Skåne ska hjälpa tonåringar som utsätts för våld i nära relation. Kommuner och civilsamhälle stärker samverkan. (SVT) |
Bolagsnotiser
– Fastighetsbolaget Fastators nyemission har fulltecknats, meddelar bolaget på torsdagskvällen. Emissionen innebär en utspädning för befintliga aktieägare om cirka 73 procent. Totalt emitteras 12.499.828 preferensaktier och 250.000.000 stamaktier, vilket motsvarar 100 procent av emissionen. Bolagets aktiekapital ökar därmed med nära 84 miljoner kronor till cirka 109 miljoner kronor och antalet aktier till drygt 340 miljoner. Emissionen innebär en utspädning för befintliga aktieägare om cirka 73 procent. Betalningen för aktierna har skett genom kvittning av fordringar mot bolagets utestående och nya obligationer. Stamaktierna väntas tas upp för handel på Stockholmsbörsen runt den 21 januari. Fastator har sedan tidigare kallat till ytterligare en extrastämma 28 januari.
Notiser från marknaden
– Storbritannien riskerar omfattande jobbförluster inom den gröna energisektorn om globala leveranskedjor drabbas av nya störningar. Landet är alltför beroende av Kina för att nå sina klimatmål. Det varnar en ny rapport från Institute for Public Policy Research (IPPR), rapporterar Bloomberg News. I dagsläget kommer omkring en tredjedel av Storbritanniens batteriimporter från Kina, medan Japan är den största leverantören av katoder och anoder, två centrala komponenter i battericeller. Det innebär att planerna på att kraftigt bygga ut inhemsk batteritillverkning fram till 2030 fortsatt är importberoende. Beräkningar från IPPR visar att ett års avbrott hos de största leverantörerna av batterikomponenter kan kosta upp till 90.000 jobb i Storbritannien och slå ut produktionen av mer än 580.000 elbilar från 2030. Ett sådant scenario skulle tvinga brittiska biltillverkare att lämna mark till kinesiska elbilsproducenter. BYD har redan ökat sin marknadsandel i Storbritannien från 0,5 till 2,5 procent under 2025. Effekterna skulle dessutom sprida sig till andra branscher, som järnväg, flyg och försvarsindustri, enligt rapporten. Batterier är bara ett av flera områden där Storbritannien är sårbart för globala marknadsstörningar, i ett läge där handelsspänningarna tilltar efter USA:s president Donald Trumps tullar. Även leveranser av solpaneler, stål och kritiska mineraler riskerar att hota omställningen till nettonollutsläpp och arbetstillfällen i regioner som redan försvagats av industriell nedgång. ”Trumps handelskrig med Kina och ökade globala konflikter slår i slutändan mot den brittiska ekonomin, eftersom vi är så beroende av handel för att få tillgång till nödvändiga varor, inklusive teknik för ren energi”, sade Pranesh Narayanan, senior forskare vid IPPR.