Negativt i Asien

03 March 2026

De asiatiska börserna har fortsatt nedåt i skuggan kriget i Mellanöstern. Shanghais CSI-index noteras ned 1,4 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1,3 procent, Sydneys ASX-index ned 1,41 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 3,08 procent.
 
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit 10 punkter. Tioåringen handlas kring 4,06 procent och tvååringen 3,50 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,60 procent och tvååringen 1,97 procent.
 
Dollarn har stärkts ytterligare 50 pips till 1,1655 mot euron, respektive 30 pips till 157,35 mot yenen. Kronan har försvagats 4 öre till 9,19 mot dollarn, och ligger kvar à 10,71 mot euron. Oljeterminerna har stigit en dollar. Brentkontraktet handlas kring 81,05 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 73,95 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 57,58 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
 
MSCI:s breda index för Asien-Stillahavsområdet med 2,9 procent och förlängde därmed nedgången för andra dagen i rad. Nedgången leddes av en kurskollaps om 7,2 procent i Sydkorea, som öppnade efter helgstängt med sin största endagsnedgång sedan augusti 2024. Den ekonomiska osäkerheten var redan uppskruvad, och konflikten i Iran höjer den geopolitiska risken, sade Rupal Agarwal, kvantstrateg i Singapore. Senast båda faktorerna steg kraftigt var 2022 under Rysslands invasion av Ukraina, vilket inte gynnade de asiatiska marknaderna.
 
Wall Street repade sig igår efter inledningsvis kraftiga svängningar, och de ledande indexen stängde oförändrat och lätt plus. President Trump försvarade på måndagen en bred och tidsmässigt öppen militär kampanj mot Iran och sade att operationen låg före plan. Samtidigt uppgav en företrädare för Irans revolutionsgarde att Hormuzsundet stängts för sjötrafik och att landet kommer att beskjuta fartyg som försöker passera. Hotet fick omedelbar effekt: kostnaden för att chartra en supertanker för transport av olja från Mellanöstern till Kina steg till över 400 000 dollar per dag – en rekordnivå enligt LSEG.
 
Den kraftiga uppgången i energipriser riskerar att höja kostnaderna för asiatiska bolag och pressa både vinster och aktiekurser, som hittills i år utvecklats starkt. Goldman Sachs bedömer att en 20-procentig uppgång i Brentoljan kan minska regionens vinster med cirka 2 procent, även om effekten varierar mellan länder och beror på konfliktens längd. Geopolitiska riskuppgångar tenderar att slå negativt på kort sikt men klinga av över tid, skriver banken, samtidigt som man varnar för att den nuvarande uppgången sammanfaller med en sårbar marknad.
 
De stigande energipriserna försvårar även Federal Reserves arbete med att hålla inflationen under kontroll. USA:s utrikesminister Marco Rubio sade att USA kommer att agera för att mildra effekterna av stigande energipriser till följd av konflikten. ISM:s inköpschefsindex visade att den amerikanska industrin växte stadigt i februari, men att producentpriserna steg till den högsta nivån på nästan tre och ett halvt år, delvis på grund av tullar – vilket indikerar fortsatt uppåtrisk för inflationen även före attackerna mot Iran.
 
Terminsmarknaden prissätter nu sannolikheten att Fed lämnar räntan oförändrad vid sitt möte den 18 mars cirka 95 procent, enligt CME:s FedWatch-verktyg. Sannolikheten för att räntan även lämnas oförändrad i juni har stigit till ungefär jämna odds. Vissa analytiker tonar dock ned risken för en större global chock. ”Det är förstås inte positivt. Ökad politisk osäkerhet är aldrig bra för ekonomin. Men just nu ser vi det inte som en systemchock för världsekonomin”, sade Jahangir Aziz, chefsekonom på JPMorgan i Singapore.
 
Enligt DBS visar marknaden hittills endast en mild riskaversion, otillräcklig för att driva en kraftig uppgång i amerikanska statsobligationer eller pressa Fed till snabbare räntesänkningar. Samtidigt varnar banken för att konflikten väcker farhågor om stagflation – även om energipriserna ännu inte är i närheten av nivåerna från början av Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Europeiska indexterminer backar inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,4 procent, DAX Index ned 1,7 procent, CAC40 Index ned 1,4 procent, och OMXS30 ned 1,4 procent.

Nyheter från kvällen

– KRITIK. EU-parlamentet uttrycker oro över USA:s sanktioner som drabbat internationella domare och åklagare, vilket kan hota rättsväsendets oberoende. (Europaportalen)
– NEPAL. Demonstranter i Nepal hoppas på förändring efter årets korruptionsprotester och växande krav på politiska reformer. (Reuters)
– BLOCKERADE. USA:s högsta domstol blockerade igår Kaliforniens elevskyddslagar som gav särskilt skydd för transstudenter, vilket väcker nationell debatt om rättigheter. (Reuters)
– SHELL. En domstol i New York avvisar Shells begäran att ogiltigförklara en skiljedom som gynnade Venture Global, vilket påverkar energimarknadsrättigheter. (Reuters)
– OMKOM. Den amerikanska militärledningen bekräftar att sex amerikanska soldater dödats i den pågående konflikten, vilket höjer säkerhetsproblemen för USA:s trupper. (Reuters)
– SLANG. Slangordet “67”, uttalat ‘six-seven’, har blivit Dictionary.com:s ord för 2025 med viral spridning över sociala medier bland yngre generationer – ett exempel på hur humor och internetkultur formar språk. (Economic Times)

Bolagsnotiser

– Synact Pharma har genomfört en riktad nyemission av cirka 2,9 miljoner aktier till teckningskurs 18 kronor per aktie. Emissionen tillför bolaget cirka 51,9 miljoner kronor. Det framgår av ett pressmeddelande sent på måndagskvällen och är i linje med beskedet om avsikten att genomföra en riktad nyemission som kom tidigare samma dag. Aktien stängde på 18,90 kronor på måndagen. Den riktade emissionen tecknades av ett antal svenska och internationella kvalificerade investerare samt vissa befintliga aktieägare, inklusive Hunter Capital och Johannes Schildt. Nettolikviden från den riktade emissionen kommer att användas för att skapa ökad finansiell flexibilitet och förlänga bolagets finansiella uthållighet för att stödja partnerskapsdiskussioner efter dataavläsning, heter det. Utspädningseffekten uppgår till cirka 5,1 procent.

Notiser från marknaden

– Svenskar har fortsatt begränsat med kontanter hemma. En majoritet har mindre än 1.000 kronor, trots uppmaningar från myndigheter. De visar en ny undersökning från Kantar, gjord på uppdrag av SBAB i början av februari.  Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka, ett mål som långt ifrån uppnås.  Drygt 40 procent uppger att de har mindre än 500 kronor hemma.  Endast 10 procent uppger dessutom att de ökat sitt innehav av kontanter hemma.  Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom, säger att det borde vara en självklarhet att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere.  ”Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas”, säger hon.  Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.  Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2.500 kronor per vecka. Till det kan läggas kostnader för drivmedel och oväntade småutgifter.
 
– Inflationen globalt väntas stiga till följd av kriget med Iran, medan tillväxtutsikterna hittills bedöms påverkas i begränsad omfattning. Det visar en enkät bland ekonomer som Bloomberg News genomfört. Hälften av de tillfrågade räknar med något snabbare inflation i euroområdet och USA. I Kina väntar sig närmare 40 procent en uppgång i konsumentpriserna på 0,3 till 0,9 procentenheter jämfört med tidigare prognoser. Den främsta inflationsrisken är stigande olje- och gaspriser, sedan trafiken genom Hormuzsundet har stannat av. Även högre transport- och distributionskostnader kan bidra till ökat pristryck. Samtidigt bedömer en majoritet att BNP-effekten i USA, euroområdet och Kina blir begränsad, även om mycket beror på konfliktens längd. Ihållande höga oljepriser skulle slå mot importörer som Kina och Europa, medan exportländer som Ryssland, Kanada och Norge gynnas. För USA:s del pressas hushållen av högre bränslekostnader, men den samlade effekten dämpas av landets roll som oljeexportör.