Positiv inledning

06 March 2026

Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit mestadels uppåtriktad. Shanghais CSI-index noteras upp 0,4 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index upp 1,5 procent, Sydneys ASX-index ned 0,87 procent och Tokyobörsens Nikkei-index upp 0,63 procent.
 
Amerikanska statsobligationsräntor ligger kvar i gårdagens intervall. Tioåringen handlas kring 4,13 procent och tvååringen 3,57 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,76 procent och tvååringen 2,00 procent.
 
Dollarn noteras oförändrad kring 1,1615 mot euron, respektive upp 40 pips till 157,20 mot yenen. Kronan har stärkts ett öre till 9,21 mot dollarn, respektive 10,69 mot euron. Oljeterminerna noteras oförändrade. Brentkontraktet handlas kring 83,80 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 77,05 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 74,32 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
 
Amerikanska aktier pressades igår men repade sig under sista handelstimmen. Vid stängning var Dow Jones ned 1,6 procent, S&P 500 minus 0,6 procent och tekniktunga Nasdaq minus 0,3 procent. Oljepriset mattades i samband med medierapporter att Trumpadministrationen överväger flera åtgärder för att mota de stigande energipriserna, bland annat att öppna upp USA:s strategiska oljereserv. Vid börsstängning handlades WTI-oljan cirka 80 dollar.
 
Uppgången i energipriser är ännu inte tillräcklig för att få Europeiska centralbanken att ändra sin penningpolitik, som i dagsläget befinner sig på en “bra nivå”. Banken kan dessutom tolerera ett mindre överskridande av sitt inflationsmål, sade Nederländernas centralbankschef Olaf Sleijpen. ECB sägs ha dragit lärdomar av inflationsuppgången 2021–2022, men måste vara försiktig med att dra alltför många paralleller till dagens situation eftersom energichocken kopplad till kriget med Iran är av ett helt annat slag, sade Sleijpen i en intervju med Reuters. Olje- och gaspriserna har höjt inflationsförväntningarna, och väckt farhågor om att ECB kan behöva strama åt penningpolitiken för att förhindra att prisökningarna biter sig fast.  ”Jag har inte dramatiskt ändrat min syn på läget. Vi befinner oss fortfarande i ett bra läge, sade Sleijpen. Innan krigsutbrotten i förra veckan hade han beskrivit kombinationen av låg inflation, neutrala räntor och hygglig tillväxt som ett slags centralbankernas nirvana. ”Jag anser fortfarande att vi befinner oss i ett bra läge, men allt beror på hur denna konflikt utvecklas”, tillstod han.
 
Även om penningpolitiken inte ändras vid mötet den 19 mars bör ECB enligt Sleijpen diskutera känslighetsanalyser kring sina nya prognoser eller överväga alternativa scenarier. Sleijpen menar att ECB kan tolerera ett måttligt och tillfälligt överskridande av inflationsmålet på 2 procent, på samma sätt som banken under de senaste månaderna accepterat att inflationen legat under målet. ”Vi ska vara konsekventa och symmetriska. Vi lägger inte större vikt vid att inflationen ligger under målet än att den ligger över”, sade han.
 
Marknadens förväntningar har varit volatila under veckan, men investerare bedömer nu att sannolikheten är ungefär 50 procent för att ECB tvingas höja räntan före årets slut för att dämpa inflationstrycket. Ekonomer försöker fortfarande modellera hur den senaste uppgången i oljepriset kan påverka inflationen i euroområdet. Tidiga uppskattningar tyder på att ihållande höga energipriser kan lyfta inflationen till omkring 2,5 procent. Risken är då att ett sådant inflationslyft biter sig fast när företag börjar justera sina priser och lönebildningen anpassas till en högre prisnivå. Dessa farhågor förstärks av erfarenheterna från 2021–2022, då centralbanker världen över betraktade prisuppgången som tillfällig och reagerade för sent. Inflationen steg då till tvåsiffriga nivåer – de högsta på flera decennier. Sleijpen menar att den perioden ger viktiga lärdomar för ECB, men att jämförelserna ändå haltar eftersom dagens situation ser annorlunda ut, inte minst genom att både finans- och penningpolitiken redan är mer åtstramande. ”En av lärdomarna från den perioden är att vi måste vara uppmärksamma på riskerna kring utbudschocker”, sade han.

Europeiska indexterminer handlas kring nollstrecket inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index +/- noll procent, DAX Index upp 0,6 procent, CAC40 Index upp 0,5 procent, och OMXS30 upp 0,5 procent.

Nyheter från kvällen

– OENIGHET. EU-länderna har svårt att enas om hur unionen ska reagera på den eskalerande konflikten i Mellanöstern. Vissa medlemsstater vill stärka militärt – GÄNGINFILTRATION. Åtta personer med koppling till gängkriminalitet har haft anställningar i kommunal omsorg trots vistelseförbud. Kommuner uppger att de inte fått information om bakgrunden från rättsväsendet. (SVT)
– UNDANTAG. USA lättar tillfälligt på vissa sanktioner för att möjliggöra en begränsad försäljning av rysk olja som ligger fast till havs, enligt AFP. Undantaget är tidsbegränsat och sägs syfta till att bibehålla flöden utan att ge Ryssland större fördelar. (Omni)
– TJÖRNBRON. Tjörnbron stängdes sent på kvällen efter ett bombhot som ringdes in till polisen. En man greps under natten och bron öppnades igen efter kontroll. (SVT)
– REKRYTERAR. Den nya ägaren till Northvoltfabriken i Skellefteå uppges börja rekrytera personal. Flera tidigare anställda hoppas kunna återvända efter konkursperioden. (SVT)
– LAVINFARA. Förhållandena i fjällen beskrivs som riskabla efter hård vind och nysnö. Besökare uppmanas att planera noga och följa lavinprognoser. (SVT)
– SPRÄNGNING. En detonation inträffade vid 23-tiden igår kväll utanför en bostad på Hisingen. Polisen uppger att glas krossats och att man säkrat spår. (GP)
– ELBEHOV. Forskare varnar för att energibehovet från AI-tjänster kan öka kraftigt. En studie pekar på att elförbrukningen kan stiga markant om utvecklingen fortsätter i samma takt. (SVT)
– DJURPLÅGERI. En man åtalas för grovt djurplågeri efter att ha övergött en hund som vägde 74 kilo. Åklagaren menar att djuret utsatts för stort lidande. (SVT)
– UTREDNING. Amerikanska utredare bedömer preliminärt att USA sannolikt låg bakom en attack som träffade en flickskola i Iran, enligt rapporter. (Reuters)
– LEDARE. Trump hävdade i ett kritiserat uttalande att USA bör vara delaktigt i valet av Irans nästa högste ledare. (AP)

Bolagsnotiser

– Amerikanska investmentbanken Morgan Stanley planerar att säga upp omkring 2.500 anställda, motsvarande cirka 3 procent av personalstyrkan. Neddragningarna berör bankens tre huvudområden – investment banking och handel, förmögenhetsförvaltning samt kapitalförvaltning. Det rapporterar Wall Street Journal med hänvisning  
– Den danska fraktjätten Maersk har temporärt pausat sina förbindelser mellan Mellanöstern och Europa, Asien och Mellanöstern samt i Gulfregionen. ”Vi följer noga den utvecklande säkerhetssituationen i Mellanöstern”, skriver bolaget.
 
– Det amerikanska it- och mjukvarukonglomeratet Oracle planerar att säga upp tusentals anställda som en del av åtgärder för att hantera höga kostnader kopplade till företagets satsning på AI-datacenter. Det rapporterar Bloomberg News. Nedskärningarna kan börja redan denna månad och väntas påverka flera delar av företaget.  Den stora AI-investeringen väntas pressa företagets kassaflöde negativt under flera år, och bolaget planerar att ta in upp till 50 miljarder dollar i nytt kapital. En del av jobben som försvinner bedöms också vara roller som företaget tror kommer att behövas mindre av på grund av AI.
 
– Finansprofilen Henrik Didner, investerare och grundare av fondbolaget Didner & Gerge, har köpt 550.000 aktier i Castellum till ett värde av cirka 63 miljoner kronor, enligt en uppdatering i Holdings. Enligt ägardatatjänsten ägde inte Henrik Didner några aktier i fastighetsbolaget sedan tidigare. Det noterade innehavet i Castellum blir nu finansprofilens näst största av dem som finns listade på Holdings. Det största är industrikoncernen Trelleborg där Henrik Didner sedan tidigare äger 691.000 aktier till ett värde av cirka 260 Mkr. Hittills i år är Castellum-aktien upp omkring 8 procent. Den 20 februari rusade Castellum nästan 10 procent efter att ha aviserat både ett återköpsprogram på upp till 3,4 miljarder kronor samt en försäljning av nio fastigheter för totalt 5,6 miljarder kronor Sjunde AP-fonden.

Notiser från marknaden

– Statens betalningar resulterade i ett överskott om 83,4 miljarder kronor i februari. Riksgäldens egen prognos pekade mot ett överskott på 62,1 miljarder kronor. Det rapporterar Riksgälden. Skatteinkomsterna var cirka 10 miljarder kronor högre än beräknat. Det var främst kompletteringsbetalningar som gjorde att skatteinkomsterna blev högre än väntat. Även utgifterna för flera statliga myndigheter var lägre än väntat, bland annat utgifterna för försvaret. Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos. För tolvmånadersperioden till och med februari 2026 visade statens betalningar ett underskott på 101,5 miljarder kronor. Statsskulden uppgick till 1.201 miljarder kronor i slutet av februari.

– Förenade arabemiraten överväger att frysa iranska tillgångar värda mångmiljardbelopp i landet, uppger källor för Wall Street Journal. Om den oljerika gulfstaten gör allvar av hotet skulle det utgöra ett allvarligt bakslag för Irans möjligheter att få tillgång till utländska valuta och globala handelsrelationer, skriver tidningen. Enligt källorna är det oklart om Förenade arabemiraten kommer att göra allvar av hotet och i sådana fall när. Ingen från landets utrikesdepartement vill kommentera tidningens uppgifter.