De asiatiska börserna har backat i skuggan av kriget i Mellanöstern och accelererande energipriser. Shanghais CSI-index noteras ned 0,7 procent, Hongkongbörsens Hang Seng-index ned 1,5 procent, Sydneys ASX-index ned 2,88 procent och Tokyobörsens Nikkei-index ned 5,24 procent.
Amerikanska statsobligationsräntor har stigit 5 punkter. Tioåringen handlas kring 4,18 procent och tvååringen 3,61 procent. Den svenska tioåringen noteras à 2,74 procent och tvååringen 2,18 procent.
Dollarn har stärkts 55 pips till 1,1560 mot euron, respektive upp 110 pips till 158,45 mot yenen. Kronan har tappat marginellt till 9,22 mot dollarn, och stärkts tre öre till 10,66 mot euron. Oljeterminerna har stigit 20 dollar. Brentkontraktet handlas kring 108,00 dollar per fat, och det amerikanska WTI-kontraktet 103,30 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelspotpris i SE3-området till 96,51 öre per kilowattimme [exkl. skatter och avgifter].
Oljepriset rusade som mest 25 procent under måndagsmorgonen, tills uppgifter om frigörande av oljereserver dämpade prisuppgången något. Toppnoteringen var 119 dollar tidigare under morgonen.
G7-länderna överväger att frigöra oljereserver, uppger källor för Financial Times. Finansministrarna för G7-länderna kommer att hålla ett telefonmöte under måndagen för att diskutera oljeprisuppgången, uppger tidningen. Flera länder vill i samarbete med Internationella energirådet, IEA, koordinerat öppna upp oljereserver för att få mer olja att flöda ut på marknaderna och därigenom få priserna att sjunka. Tre G7-länder, inklusive USA, ska hittills ha uttryckt stöd för förslaget, enligt uppgifter till tidningen. G7-länderna består av USA, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien och Japan. Amerikanska tjänstemän anser att ett utsläpp på 300 till 400 miljoner fat är rimligt, enligt källorna. Det skulle motsvara cirka 25–30 procent av de totala reserverna på 1,2 miljarder fat som finns hos IEA:s medlemsländer. Fem gånger tidigare har IEA samordnat öppningar av nödreserver, bland annat två gånger under 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina, skriver Bloomberg.
Internationella valutafondens chef Kristalina Georgieva varnar för att kriget i Mellanöstern kommer att driva upp inflationen. Det var under ett anförande i Japan som Kristalina Georgieva sa att en långvarig ökning av oljepriserna med 10 procent skulle resultera i en ökning av den globala inflationen med 0,4 procentenheter. ”Vi ser att motståndskraften sätts på prov igen av den nya konflikten i Mellanöstern”, sa hon enligt Reuters. ”Mitt råd till beslutsfattare i denna nya globala miljö är att tänka på det otänkbara och förbereda sig för det”, tillade hon.
Bahrains hälsodepartement uppger att en iransk drönarattack som riktats mot ön lett till att 32 civila personer skadats. Saudiarabiens försvarsdepartement säger sig ha förstört två drönare på väg mot ett oljefält, och landet skärper också sina varningar gentemot Iran. Landet uppger att Iran skulle vara den ”största förloraren” om attackerna mot Saudiarabien fortsätter. Kuwaits försvarsdepartement uppger att landets luftförsvar arbetar med att stoppa en robot- och drönarattack. Flera explosioner har hörts i den qatariska huvudstaden Doha, enligt AFP-journalister. Doha har tidigare varit mål för iranska drönare och robotar sedan Iran inledde sina svarsattacker mot flera länder i området.
USA:s oväntat svaga sysselsättningsrapport för februari följdes av kommentarer från Federal Reserve-guvernören Michelle Bowman att hon åter överväger räntesänkningar. ”Jag var okej med att hålla räntan oförändrad vid vårt möte i januari, men nu när vi har sett arbetsmarknaden, kanske var januari ett undantag”, sade Bowman i en intervju på fredagen med Fox Business. Den amerikanska arbetsmarknaden förlorade oväntat 92.000 jobb i februari och arbetslösheten steg till 4,4 procent. De nya uppgifterna ”bekräftar för mig att arbetsmarknaden fortsätter att vara svag och att den kan behöva stöd från vår styrränta”, sade Bowman. Federal Reserve har sitt nästa policymöte den 17–18 mars.
I fredags lanserade Washington ett försäkringsprogram uppgående till 20 miljarder dollar för att stimulera sjöfarten i Persiska viken och Hormuzsundet. Storbanken JP Morgan påpekade att det statliga finansinstitutet har 154 miljarder dollar kvar i utrymme, samt att det finns 352 miljarder dollar i ”maximal försäkringstäckning som privata marknader för närvarande inte tillhandahåller” för fartyg i området. Därför ratade banken försäkringsskyddet såsom ”otillräckligt i förhållande till risken”. Detta fick den amerikanske finansministern Bessent att gå i taket. ”Jag kan inte formulera hur fel det är”, säger han till Fox News. Enligt Bessent är rapporten ”fruktansvärd”, och ”fullständigt oansvarig.”
Europeiska indexterminer backar inför börsöppning. I skrivande stund noteras FTSE100 Index ned 0,3 procent, DAX Index ned 2,2 procent, CAC40 Index ned 2,5 procent, och OMXS30 ned 2,8 procent.
Nyheter från kvällen
| – TOTALFÖRSVAR. Regeringen skjuter till tre miljarder kronor till Sveriges civila försvar i höstbudgeten. Totalramen väntas stiga från 8,5 till 12,9 miljarder kronor till 2026. (SvD) – STORSATSNING. Microsoft aviserar investeringar på 30 miljarder dollar i Storbritannien, med fokus på moln och AI samt plan för en ny superdator. Beskedet kom i samband med Trumps statsbesök. (SvD) – DUPLANTIS REKORD. Armand Duplantis tog VM-guld i Tokyo och satte nytt världsrekord i stavhopp, vilket även triggar bonusar från arrangör och sponsorer. Prestationslyftet väntas ge betydande ekonomisk utdelning. (Omni) – INLAGD. Brasiliens expresident Jair Bolsonaro fördes till sjukhus i Brasília, enligt uppgifter från familjen och lokala medier. Han vårdas under övervakning. (Aftonbladet) – OFFENSIV INLEDS. Israel har inlett en större markoperation inne i Gaza stad med intensiva bombningar och pansarförband. (Reuters) – LÅNGSAMT. Endast ett av landets 80 specialskyddsrum har hittills rustats upp. MSB räknar med ytterligare två färdigställda anläggningar nästa år. (Omni) – SNABBARE. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förespråkar snabbare utfasning av rysk energi och ytterligare sanktioner. Åtgärderna blir del av nästa sanktionspaket. (Reuters) – SATSNING. Australien avsätter motsvarande cirka 735 miljoner dollar för att bygga en inhemsk biobränsleindustri. Målet är att minska utsläpp och stärka energisäkerheten. (Reuters) – GRIPNA. Fyra personer greps efter att bilder av Trump och Epstein projicerats på Windsor Castle inför presidentens möte med kung Charles. Polisen utreder ”otillåten projicering”. (SvD) – COLOMBIA. Sju tidigare Farc-ledare döms ansvariga för masskidnappningar i en historisk dom. Straffen omfattar åtta års straffarbete och försoningsinsatser. (SvD) |
Bolagsnotiser
| – Kraft- och automationsföretaget ABB kommer att investera ytterligare cirka 75 miljoner dollar, motsvarande 693 miljoner kronor, i Indien under 2026 för att i betydande grad ökad sina förmågor inom tillverkning samt forskning och utveckling i landet. Det framgår av ett pressmeddelande. Tillsammans med fjolårets ABB-investeringar om 35 miljoner dollar i Indien, speglar satsningarna bolagets avsikt att skala upp sin ”local-for-local”-strategi i Indien, ett land som står för ungefär 4 procent av koncernens intäkter. Omkring 85 procent av de ABB-produkter och lösningar som säljs i Indien tillverkas lokalt, enligt industribolaget. De nya investeringarna ska stödja tillväxten inom ABB:s alla tre affärsområden och skapa över 300 nya kvalificerade jobb, uppger ABB som har över 10.000 anställda i landet. – Skanska investerar motsvarande cirka 400 miljoner kronor i sista etappen av bostadsprojektet Albatros Kbely i Prag. Det framgår av ett pressmeddelande. Etappen kommer att omfatta 178 lägenheter och fullborda en komplett stadsdel. Byggstart för den sista etappen sker i mars 2026 och färdigställande är planerat till början av 2028. |